Om folksagor och sägner

Folksagor och sägner har förts vidare från generation till generation i muntlig form. De speglar människors föreställningar om världen, om naturen och det övernaturliga – ofta med inslag av humor, moral eller varningar.

Folksagor handlar ofta om djur, människor eller magiska väsen och innehåller fantasifulla berättelser med tydlig struktur: en början, en prövning och ett slut. Sägner, däremot, är kortare berättelser som ofta hävdas vara sanna och knyter an till specifika platser, personer eller händelser.

Under 1800- och 1900-talet började forskare och samlare i Finland dokumentera dessa berättelser, många av dem på svenska i de finlandssvenska bygderna. Genom deras arbete finns i dag ett rikt kulturarv bevarat i arkiv – ett fönster till tidigare generationers tankevärld och liv.

Här kommer exempel på några finlandssvenska berättelser från Svenska Litteratursällskapets digitala arkiv. Texterna är redigerade för att vara mera lättlästa. Verken som hör ihop med texterna är numrerade före titeln. – Sara Koskinen

​

​

5. Den stora potatisen

Pedersöre

​

Det var på den tiden då folk här i landet inte kände till några andra rotfrukter än rovor. Just den sommaren började det växa en potatis på en gård i Katternö. Och potatisen växte och växte — tills den var större än självaste Pedersöre kyrka.

När hösten kom, började bonden fundera på vad han skulle göra med detta vidunder. Den rymdes ju varken i ladan eller i källaren. Han kliade sig i huvudet, och så gick det upp ett ljus för honom:

- Eftersom potatisen är så stor, tänkte han, kan den kanske duga som stuga.

 

Han började gräva och hugga ur den — gjorde spis, fönster och dörrar. Och när allt var klart, flyttade han in i potatisen med både familj och boskap. Där bodde de hela vintern, och mådde riktigt gott. När de blev hungriga, högg husfar loss bitar ur väggarna, och husmor kokade soppa på dem.

Till slut blev potatisen så stor inuti, att när korna råmade i ena änden, hördes det inte i den andra. Och när husmor skulle ösa upp mat ur grytan, fick hon springa med tallriken för att maten inte skulle kallna innan hon nådde bordet.

När våren kom, hackade husbonden upp resten av potatisen i småbitar och satte dem i jorden. På hösten växte där så mycket potatis att han kunde sälja till hela Finland.

Och ända sedan dess har vi haft potatis i hela landet — men aldrig har det vuxit en potatis så stor och berömd som den i Katternö.

 

 

6. Räven och haren

Nyland, Pyttis

​

Räven och haren träffades en vinter i skogen. Då kom det en flicka gåendes med en brödkorg i handen. Räven och haren började fundera hur de skulle få korgen lurad av henne. Då sa räven åt haren:
- Ligg helt stilla bredvid vägen och vänta på att flickan kommer.
När flickan såg honom trodde hon att haren var död, så hon lade korgen under armen och gick fram till haren. När hon böjde sig ner kom räven och tog brödkorgen av henne. Haren hoppade upp och sprang efter räven men räven gav inget bröd åt haren utan åt endast själv. Haren sade:
- Det skulle vara gott med fisk till brödet. Här är en vak i isen var du kan fiska. Lägg svansen i vaken och håll honom där en stund, tills du tycker att det börjar kännas tungt. Då är det fisken som nappat tag.
Räven gjorde som han blivit tillsagd. Efter en stund frös svansen fast i isen. Då gick haren och tog brödkorgen av honom och sa:
- Sitt du där du bara, nu får jag äta resten av brödet själv. Du får sitta där tills någon kommer och hjälper dig eller till sommaren, då slipper du nog lös.

 

​

7. Melonen som hästägg

Lovisa

 

När en landsbo kom in till stan, träffade han på torget en trädgårdsmästare, som hade meloner i sin korg. När landsbon såg melonerna frågade han:
- Vad är det här?
- Det är hästägg, svarade trädgårdsmästaren. Ur dem kommer det att kläckas hingstar.
Bonden ville köpa ett ägg och han betalde mycket för det.

Då han åkte hem körde han omkull, och ägget slogs sönder mot en sten. Bakom stenen låg en hare som blev rädd och hoppade undan. När bonden såg haren sa han:
- Ja, av den där hästen skulle det ha blivit en snabb hingst, om han hade hunnit bli så stor.

​

​

8. Katten som slutade tala

Nyland, Lappträsk

​

Förr i världen när alla djur kunde tala, kom det en gång en katt springande med ett möss i munnen. Då mötte han en gammal gumma som frågade:
- Vart ska du, kissen min?
- Jag ska föra hem min mat, sa katten.
Men när katten öppnade munnen, rymde musen i väg under en sten.
- Det är en tok som svarar på allt, sa katten. Och efter det talade katten aldrig mer.

 

​

9. Hur fladdermusen blev kung över fåglarna

Nyland, Mörskom

​

En gång höll fåglarna ett stort möte, för de skulle välja en kung åt sig. Hur de än röstade, så kom de inte överens. Till sist föreslog en att de skulle tävla om vem som kunde flyga högst. Den skulle få bli kung. När fladdermusen hörde detta, satte hon sig på örnens rygg, eftersom hon tänkte att örnen kommer flyga högst.

När alla fåglarna började flyga, flög örnen så nära solen att fladdermusens alla fjädrar brändes bort. När örnen såg hur högt han var, ropade han.

- Jag är högst av alla.

Då skrek fladdermusen som satt på örnens rygg.

- Jag är ännu högre.

När fåglarna fick se, att fladdermusen lurat dem, blev de mycket arga på sin nya kung. Efter det våga fladdermusen inte visa sig mera på dagarna, utan flyger bara om nätterna, utan fjädrar.

 

​

10. Sparven som ville vara lika stor som björnen

Oravais

​

Det kom en gång en björn till ett gråsparvbo. Han sökte efter gråsparven men han var inte hemma utan bara ungarna. Då han pratat med dem en stund gick han i väg.

Då gråsparven kom hem, sa ungarna:
- Vet ni, far, att här har vari ett så stort, stort djur!
Då steg gråsparven upp och burra upp sig och fråga:
- Var han större än mig?
- Ja, nog var han mycket större, sa ungarna.

Gråsparven burra upp sig en gång till och sa

 -Var han större än mig nu?

- Ja, han var större, svarade ungarna.

Då blev gråsparven arg och burra upp sig för tredje gången, så att han blev mycket större än de första gångerna och fråga

-Var han större än mig nu då?

- Ja, nog var han större, svarade ungarna.
Då slank gråsparven ihop och började fundera:
- Vad kan det nu vara för ett djur, som var mycket större än han, då han hade burrat upp sig för tredje gången.